Så är de snart över. Sommarsysslorna alltså. Nu väntar skördetiden och sedanshöstbruket.

Skörden är en stor glädje denna säsong. En sådan myckenhet av allt. Nja, inte riktigt allt kanske. Det blev lite glest med jordgubbar, bönor och tomater på vår lott. Men potatis och övriga rotfrukter, lök, vitlök, vinbär och vindruvor gick bra, för att inte tala om blåbären!

Länge har vi vetat att blåbär ska vara nyttigt för synen och andra kroppsliga funktioner. Men att de är så 'intensivt' bra för immunförsvaret, det har medierna tagit upp först på senare år. Min livläkare poängterade samma sak: Plocka blåbär och ät! Hon kunde ha lagt till 'frys in dem för vinterbehovet'. För det är under den tiden de antagligen betyder mest.

Men att ta sig ut i skogen och kanske råka ut för vargar, vildsvin och dvärgbandmask, lockar det? Så där, va? Alltså skaffade man sig ett gäng amerikanska blåbärsbuskar. Och nu ger de således järnet ifråga om kvantitet.

Vad man ska tänka på vid anläggandet av ett sådant land är att jorden ska ha lågt pH-värde, samma som för rhododendron. Vidare bör man sätta hägn runt om platsen, om man vill slippa attacker av haren. Han eller hon älskar blåbärsriset, nämligen.

Om man vill ha stora blåbär, då väljer man de buskar som har de största och mest mörkgröna bladen. Det bör vara minst tre varianter, sa man i handelsträdgården, ty de korsbefruktas.

Nu ska vi fokusera på något gott: en living food-mix med inslag av just blåbär. Mums! Vi ses.

/ Ingvar

Först kom ingenting, sedan ingenting. Därpå kom allt på en gång! Det är vad som händer just nu med en del bärbuskar därute på Mogetorp.

De amerikanska blåbären, exempelvis, slår till med en mängd så man häpnar. De tre första åren var de medelmåttiga, om ens det. Men nu är det alltså andra bullar, nästan bokstavligt talat. Kanske det resulterar i ökat intresse för denna odling.

Du som ämnar skaffa amerikanska blåbärsbuskar, tänk på att det finns olika varianter. Några ger extra stora bär, ungeför som svarta vinbär. Resten ger blåbär av vårt vanliga svenska format. Tänk även på att de ska ha samma slags jord som du ger till rhododendron, alltså pH-värde 4,5.

Att dessa 'utlänningar' skulle vara godare i smaken, det har i varje fall inte jag märkt. De är i mitt tycke tämligen lika som kusinerna i våra skogar. Skillnaden är bara, att de amerikanska är ljusa i köttet. Så, varför då lägga ut pengar på dessa tämligen dyra buskar?

Svaret är väl 'bekvämligheten'. Man slipper gå i skogen och få motion, eftersom man har dem intill sig. Man kan plocka stående, eftersom de växer upp till cirka en meters höjd. Och visst är de goda att äta. Man får samtidigt i sig lite antioxidanter, och det har väl ingen dött av.

Även haren har upptäckt denna läckerhet, fast inte själva bären. Vintertid kan han knipsa av grenarna så långt ner han når och lämnar inga kvistar kvar på marken. Dem äter han ju upp. Alltså bör du sätta ett nät runt om blåbärslandet.

Sedan är det bara att invänta utdelningen, med eller utan ketchupeffekt.

Ingvar

Det är värst så fort tiden går, när man har roligt. Det var ju nyligen vinter med snö ända upp till hallonhäckens linor.

Så kom våren, snabbt som X2000, och nu sommaren, svisch!  Men farten stannar liksom av, när man istället ser framåt. Det är bara i backspegeln, som det går undan.

Min mor Ida (1900-2000) sa ofta: 'vart tar tiden vägen?'. Ja, det undrar nog många av oss. Men jag vet ingen som försökt leta efter den. Kanske den finns på historiska muséer? Eller i böcker om gamla tider? Eller mest bara i våra minnen. Jo, det senare förefaller väl troligast.

Men, låt oss nu njuta den bit av sommaren som är längst, alltså tiden efter midsommar. För konstigt nog så infaller den helgen inte direkt i sommarens mitt, utan lite innan dess, med tanke på att även augusti brukar vara allt annat än höst.

Kom, låt oss glömma tiden och ha roligt istället!

Ingvar